Margareta Öhman - Artiklar

Hem

Böcker

Projekt

Källan

Kontakt

böcker

översättningar

artiklar

Från 1997 har jag frilansat som barnkulturskribent, både i Sverige och Norge. Några av det hundratal artiklar jag skrivit nämns nedan. En del kan du läsa utdrag ur.
1997	Leken – kungsvägen till språket Barn har många olika ingångar till språket. Lek drama och berättande är viktiga dörrar som öppnar vägen till språket. Empati Förmågan till medkänsla är en förmåga som finns som en möjlighet hos alla barn. Men det är vi vuxna som avgör hur den utvecklas.	Ett reflekterande förhållningssätt Genom att fundera och reflektera över hur vi själva gör och vad som händer i mötet mellan oss och barnen, kan vi utveckla ett medvetet förhållningssätt
1998	Filosofiskt magtänk Filosoferande kan vara en väg till att tänka djupare kring existentiella frågor, en hjälp att binda samman känsla och intellekt. Eller att ”tänka med magen” som ett barn uttryckte det.	Barns inflytande – en fråga om delaktighet, medbestämmande och ansvar Att ha inflytande handlar om att få uttrycka sin åsikt, att få känna at man ingår som en del i ett sammanhang och att få ta ansvar och vara med och bestämma.
1999	Livsmod och framtidstro Hur ger vi barnen mod, hopp och framtidstro?	Myten om den goda barndomen En god barndom för dagens och framtidens barn ser inte nödvändigtvis ut som den barndom som var god för oss som nu är vuxna.
2000	Portfolio – berättelsen om mig! Portfolio kan synliggöra barnets lärande och utvecklingsprocesser, både för barnet, pedagogen och föräldrarna. Den obrutna tidens kammare sagan om tant Karin som hade TID… Den goda tiden en betraktelse över barndomens odelade tid, de vuxnas knappa minuter och den svårfångade nu-tiden.	En stimulerande språkmiljö F frågor att reflektera kring när man vill systematisera den språkstimulans varje barn behöver för att utveckla sitt språk. Ett genusperspektiv på förskoleåren Vi eftersträvar jämställdhet i samhället. Också för de små barnen finns mål uppställda för detta. Vad är det som avgör hur vi uppfattar flickors och pojkars beteende och samspel under förskoleåren?
2001	Imitation – identifikation – integration – att finna sitt själv i förskolan Samspel och lärande i familjedaghemmet bokreferat De som klättrar på väggarna Det finns barn som bara måste röra sig, helst hela tiden. Det gäller att ta tillvara deras kraft – istället för att knäcka dem. I ständig rörelse När vi rör på kroppen sätts också tankarna i rörelse. Se barnet – ur barnets synvinkel Först när vi försöker gå utanför oss själva och prövar att tänka och förstå det som den andre förstår kan vi tala om ett nytt perspektiv – ett barnperspektiv. Matbordsutvärdering I de dagliga samtalen vid matbordet hjälps barn och vuxna åt att berätta om bra saker de varit med om eller sett under förmiddagen. De pratar om kamratskap och knaprar på morötter. Här utvärderar och utvecklar barn och vuxna viktiga värden.	I betraktarens öga - att utvärdera värden Att utvärdera förknippas med att kontrollera eller stämma av om man uppnått uppsatta mål. Men det säger inget om vad som sker här och nu i vardagen, om de värden som styr vårt handlande i praktiken. Mötas på lekens arena ( med W. Aspeli) Leken erbjuder en mental mötesplats, en arena där vi både som barn och vuxna kan möta varandras historier och utveckla våra erfarenheter. Bland skogsarbetare och filmstjärnor I leken erbjuds trygghet och möjlighet att pröva det man inte törs i verkligheten Att bruka utan att förbruka Hur kan vi stimulera barns lärande via leken – utan att samtidigt störa och förstöra? När flickor får ta plats Vad händer om vi ger flickorna större utrymme och uppmuntrar dem att leka vilda rörelselekar?
2002	Empati i teori och praktik Vad är empati egentligen? Det handlar, alla teoretiska förklaringar, handböcker och program till trots, alltid om det personliga mötet mellan människor, om trovärdighet och autenticitet hos oss vuxna. Vikten av nära relationer De nära relationerna i familjedaghemmet kan ge grunden för social kompetens. Synen på omsorg säger något om vår tid ref från konferens Att hantera det svåra Hur hjälper vi barn att hantera det svåra? Hitta balansen mellan att bekräfta känslan, ta emot den, öppna för att lyssna inåt och klä tankar och känslor i ord, för att sedan rikta uppmärksamheten mot vad man kan göra för att bli glad igen. Livets berättelser Berättelserna bor överallt, de finns där hela tiden – om du ser riktigt noga efter. Humor, fantasi och dramatik Tidigt i barns liv finns en önskan att berätta. Och de gör det med en stor portion humor och ett starkt sinne för dramatik	Experimentlusta och lekfullhet Möt Martin som just nu är i ”en rund period” och Hanna som undrar varför det inte går att blåsa en fotboll med ett sugrör. Mångfaldens pedagogiska möjligheter Varje barns erfarenheter och sätt att tänka kan tas tillvara och bilda en rik källa till reflektion och lärande visar Pramling och Doverborgs bok. Toleransens olika ansikten Tolerans innebär att ha överseende med och visa förståelse, att vara fördomsfri och mänsklig. Men toleransen kan ändå vara av helt olika karaktär. Möten i och mellan kulturer Man behöver inte flytta mellan kontinenter för att uppleva kulturskillnader och kulturmöten. Det är du! (tillsammans med Widar Aspeli) Om den svåra dokumentationen
2003	Relationskompetens En betraktelse över Jesper Juuls nya bok. Vänner Det är skillnad på vänskap och kamratskap. Liksom vuxna måste barnen ha möjlighet att välja och värna om sina vänner. Med smak på livet Vår personliga smak är en del av vår självbild och identitet. Redan som mycket små uttrycker barn sina preferenser och visar vad de tycker om – och vad de inte tycker om.	Goda möten Ett gott bemötande, där vi ser och bekräftar den andre, öppnar för möjligheter att mötas på djupet. Den dåliga goda smaken Det finns bara god smak och den är dålig! Erfarenheter från seminerium om barns estetik. Barnkultur Vad innefattas egentligen i begreppet barnkultur? Vilka kulturupplevelser får barnen i din grupp?
2004	Man berättar sig in i livet om vardagsberättelser och samspel med små barn. Ett gott klimat för goda kamrater Att kamraterna och stämningen i barngruppen har stor betydelse för hur barnen upplever trygghet är självklart. Vad kan vi göra som vuxna för att skapa ett klimat som främjar ett gott kamratskap?	Musikens makt och minne Från vår första stund i moderlivet och livet igenom påverkas vi av musik som skapar minnen i kropp och själ. Men ibland bör vi också njuta till tystnadens egen musik. Att bygga med tillitskontrakt Vad kan begreppet trygghet innebära för ett barn?

Sidan uppdaterad 2006-10-25