Sagt om margaretas föreläsningar:
”Intressant, roligt och lärorikt”  Hissad o Dissad Göteborg april 2010
”Äntligen nån som pratar om det allra viktigaste!” Den viktiga vardagen Malmö 2009
”Det bästa vi hört!”  Hissad och dissad Stockholm mars 2010
”Man glömmer tiden! Kunde suttit en dag till och lyssnat!” Värdegrunden 2003
”Norrköping Roligt, kunnit och tankvärt!” Berätta 2003 söderköping
”Hon är inspirerande och lättlyssnad. Man hör att hon vet vad hon pratar om.” Leklust 2004 Sundsvall
”Äntligen en som sätter ord på det man gör!” Empati i praktiken 1998 Uddevalla
”Henne skulle jag vilja jobba med!” Empati 1996 Kristianstad

Här presenterar jag några ’färdiga’ föreläsningar, men ni är självklart välkomna att utifrån era lokala behov få hjälp att diskutera fram och skräddarsy en föreläsning eller fortbildning som passar er.

Barn som inte leker
Förskolans verksamhet ska enligt läroplanen vila på tre ben – omsorg, lärande och lek. Leken är fundamentet för barns utveckling och har stort inflytande på deras lärande. Alla som arbeta i förskolan har ansvar att skapa en lekmiljö som stimulerar barn att leka, och ett lekklimat som tillåter och ger alla barn tillgång till lek. Trygghet och utvecklande erfarenheter är grundbulten för lek. Ändå hamnar vi i situationer där grupper av barn inte tycks komma igång med lek. Hur gör vi då? Ännu oftare står vi inför enskilda barn som av olika skäl inte tycks finna eller uttrycka sin leklust. Hur gör vi då?
Föreläsningen fokusera på hur vi kan stödja barn som inte leker. Ur innehållet:
- Att skapa en god lekmiljö och ett tillåtande klimat
- Innan det blir lek – om lekens fundament
- Att arbeta med oroliga barngrupper
- Att väcka barns leklust och stärka barns lekkompetenser

Likabehandlingsplan
Varje förskola och skola ska upprätta en likabehandlingsplan som kontinuerligt utvärderas och som innehåller en långsiktig handlingsplan för hur ett gott lärandeklimat skapas och upprätthålls och hur kränkningar ska bemötas, men också en krisplan för hur personalen ska agera om det som inte får hända ändå händer – att ett barn i gruppen/klassen blir utsatt för kränkande behandling av andra barn eller vuxna.
Innehåll:
- Hur gör man likabehandlingsplanen till ett levande dokument?
- Hur kan man definiera kränkande behandling?
- Vad fordrar ett icke-diskriminernade arbetssätt av de vuxna?
- Hur kan vi bli bättre på att upptäcka och förebygga kränkningar?
- När det som inte får hända ändå händer – ett akutprogram i åtta punkter.

Hissad och dissad
I alla grupper av barn bildas sociala mönster där barn söker etablera, upprätthålla och avsluta relationer till varandra. De utforskar teman som makt, genus och etik. Undersöker hur de kan vara tillsammans både genom att söka samhörighet och genom att utmana och ibland överskrida andras gränser. De hissar och dissar varandra. I detta relationsarbete behöver barnen de vuxnas stöd. Här har vi en naturlig och fantastisk möjlighet att levandegöra de värden som är centrala i läroplanen och att bli mer medvetna om hur vårt förhållningssätt påverkar barnens relationsmönster.
Innehåll:
Att arbeta långsiktigt för ett inkluderande klimat:
- Närgranska barnens samspel
- Vilka förutsättningar har leken?
- Att granska sitt eget ledarskap
- Hur kommunicerar vi?
- Vad vet vi om hur barn utvecklar vänskapsrelationer?
- Hur stödjer vi barns samvarokompetens?
- Om grundkänslor och självförståelse hos barn
- När är det läge att ingripa i barnens förhandlingar och uteslutningar?
- Respekt och lyhördhet
- Nolltolerans
- Time-in
- Samtala mer
- Ge egen tid
- Att stärka barns motivation och självkänsla
- ”Byt ord” – lär barnen kommunicera bekräftande
- Positiv feedback – fira alla framsteg
- Väck känslan för lek

Vart tog leken vägen?
Vi talar idag om det livslånga lärandet och om att också de allra minsta barnen är kompetenta lärande individer. När läroplanen för förskolan kom 1998 lyfte den fram barns reflektioner och lärande. Ämnesområden som matematik, språk och naturvetenskap blev viktiga innehåll. Intentionen var inte att mer formellt lärande skulle konkurrera ut leken. Ändå visar många undersökningar på att det blivit så. Barn ges allt mindre tid att leka. Men barn måste leka! Lek har betydelse för barns välmående och allmänna hälsa och är också avgörande för utveckling av kreativitet och problemlösningsförmåga, för barn i förskolan, i förskoleklassen och under de första skolåren är lek en nyckel till lärande. I den reviderade läroplanen för förskolan ges lek en mer framskjuten roll.
Innehåll:
- Lek som aktivitet eller tillstånd?
- Hur föreställningsförmågan och låtsasleken utvecklas.
- Den sociala lekens betydelse
- Varför bråkleker barn?
- Lek som narrativ kompetens
- Lek som lärandets nyckel

Leklust – lärlust – livslust
”Leken – och lekfullheten – har stor betydelse för både lärande och välmående genom hela vårt liv. Genom leken utforskar barnet nyfikenhet, tänkande, självbild, engagemang och motivation. Vad kan vi som lärare och pedagoger lära oss av det?”

Empati i praktiken
Empati är ett populärt teoretiskt begrepp. Men det är också en livsinställning, ett förhållningssätt som utvecklar och fördjupar de mänskliga mötena i förskola och skola och berikar vårt livslånga lärande.
Föreläsningen tar upp empati som en process, samt hur vi, när vi arbetar i förskola och skola för att stärka vår egen och barnens empatiutveckling, också stimulerar fantasi, föreställningsförmåga och kreativitet samt kommunikativ kompetens.

På lika villkor
Vad är egentligen jämställdhet i förskolan? Lika antal män och kvinnor i arbetslaget? Vilka villkor vi ger flickor och pojkar att utveckla sina möjligheter?
Vad har vi för föreställningar om manligt och kvinnligt respektive pojkaktigt och flickaktigt? Föreläsningen försöker ge svar på hur vi kan arbeta med jämställdhet som en pedagogisk fråga.

Man berättar sig in i livet
Vi berättar för att skapa sammanhang och mening i våra liv. De historier vi berättar om barnen blir en del av deras livshistoria och påverkar självbild och identitet. Men barn berättar också själva, redan innan de behärskar det talade språket berättar de genom sitt beteende, sin kropp och sina gester. Hur förstår vi dessa ordlösa berättelser? Små barn behöver ’medberättare’ som stöttar deras personliga uttryck och bekräftar deras värde.
Föreläsningen handlar om berättandets betydelse och hur vi förstår och hjälper små barn språkliggöra sin tillvaro.

Den viktiga vardagen
De historier pedagoger berättar för varandra om samspelet med barn uttrycker både tyst kunskap’ och mer eller mindre reflekterade värden och syn på människor. Genom att ta vara på dessa vardagsberättelser och närläsa dem i en tillåtande atmosfär ges pedagoger möjlighet att reflektera kring frågor om etiska värden, värdegrund och människosyn. Detta utvidgar deras yrkespersonliga kunskap.
Föreläsningen introducerar reflektionssamtalet som ett sätt att implementera värdegrunden.

Kommunikation
Föreläsningen tar upp några av kommunikationens och språkets olika dimensioner:
- Innehåll och process
- Ömsesidighet och olikheter
- Lyssnandets konst
- Metakommunikation och lekfullhet
- Den vuxnes ansvar
- Vikten av att utveckla ett personligt och autentiskt språk i mötet med barn i förskola och skola

”Helhetskonferenser”
En sund själ i en sund kropp, heter det ju. Det har Lisa Wastesson från Kulturkompaniet i S:t Anna tagit fasta på! Tillsammans har vi utvecklat ett koncept som bygger på en kombination av personalutveckling, fortbildning och friskvård.
Konferenserna förläggs i naturskön miljö och omfattar föreläsningar och gruppdiskussioner inom det kompetensområde man vill ha fortbildning, varvat med olika former av friskvård, som qigong, stavgång och aerobics.
För närmare information kontakta Lisa Wastesson på gottfrid@algonet.se.